RIP mamma!

Denna dag har varit fylld med massvis av tankar och har haft fruktansvärt svårt att kunna koncentrera mig på skolarbetet.
Idag är det nämligen tre hela år sedan en av världens bästa människor fick lämna oss, min älskade mamma gick bort den 31a oktober 2010.
Saknaden efter dig har varit extremt svår och den finns fortfarande kvar.
Jag kommer aldrig glömma allt vi gjorde tillsammans och det känns som det var igår vi satt i din bil och sjöng tillsammans när vi var påväg till stallet. Efter din bortgång levde vi alla i ett ständigt mörker, vi visste att du slapp dina smärtor, vi visste att det skulle ske, men det var fortfarande lika jobbigt för oss alla.
Min mamma fick diagnostiserad canser i augusti 2007 och levde med den i tre år, vid det tillfället visste vi att läkarna inte kunde göra något åt det, de kunde bara bromsa sjukdomsförloppet och de visste inte hur fort det skulle gå. Vi fick se dig lida i omgångar, vissa dagar var allt bra, men det fanns många dagar där du knapt orkade ta dig ur sängen. Det var hemskt att se dig lida så, du som aldrig hade gjort någon illa, du var en viktig människa för väldigt många och trots att du inte alltid orkade kroppsligt så gjorde du alltid ditt bästa. Du var en sådan människa som man tycker att alla ska få ha omkring sig.
men den sista oktober 2010 fick vi alla runt omkring dig lära oss att leva ett liv utan dig, ett mycket tråkigare liv, ett liv fylt med sorg en lång tid.
Jag hoppas verkligen att du har det bra där du är nu och att du vet att du är fruktansvärt saknad av oss alla! Världen kommer aldrig bli sig lik utan dig!

Vila i frid min älskade mamma! Du finns föralltid i mitt hjärta! <3